"Tusen trappor räcker inte för att beskriva de steg du har tagit"

Det blev en helkväll hos Johanna Kulas. Jag har lite dåligt samvete för att jag inte var hemma nästan någonting på mammas födelsedag, men hon tar inte illa upp. Som sagt var så brukar det bli en aningens mycket snackat när man är med Kulas, så även denna gång. Hon känner mig utan och innan och träffar rakt på rätt ställen. Underbart att känna att någon förstår en. Vi har funnits för varandra mer eller mindre i 10 år nu och jag är så glad att du har funnits där.

Jag och Johanna i 6:an